Du har varit ute på galej men missade att tömma vinflaskan innan utgång. Nu står den där i kylskåpet och nästa gång du tänker att du ska ta dig en klunk smakar det ättika! Vad har hänt?
Etanol, C2H5OH, är den alkohol som förekommer i drickbara alkoholhaltiga drycker. Den framställs genom jäsning av sockerarter där man får etanol (alkohol) och koldioxid som slutprodukt.
När etanolen i vinet kommer i kontakt med syre oxiderar det och ättiksyra bildas. Det sker med hjälp av acetobakter. Acetobakter är ett bakteriesläkte som kan konvertera etanol till ättiksyra om syre finns tillgängligt. Detta är alltså vad som händer när du öppnar flaskan för att sen återförsegla den och ställa den i kylskåpet.
Hur länge håller då sig en öppnad vinflaska?
En del viner håller öppnade i en vecka men de flesta klarar två dagar. Det hjälper också att förvara den öppnade flaskan i kylskåp. För övrigt håller lådvin mycket längre eftersom vinet då förekommer i en lufttät påse som aldrig är i kontakt med syre.
måndag 25 januari 2010
söndag 20 december 2009
Review om fruktosens skadlighet
Titel: Soft drink consumption and obesity: it is all about fructose. (Curr Opin Lipidol. 2009 Dec 2.)
Abstract:
PURPOSE OF REVIEW: The purpose of the review is to suggest that fructose, a component of both sucrose (common sugar) and high fructose corn syrup, should be of concern to both healthcare providers and the public. RECENT FINDINGS: Consumption of sugar-sweetened beverages has increased steadily over the past century and with this increase has come more and more reports associating their use with the risk of overweight, diabetes and cardiometabolic disease. In a meta-analysis of the relationship between soft drink consumption and cardiometabolic risk, there was a 24% overall increased risk comparing the top and bottom quantiles of consumption. Several factors might account for this increased risk, including increased carbohydrate load and increased amounts of dietary fructose. Fructose acutely increases thermogenesis, triglycerides and lipogenesis as well as blood pressure, but has a smaller effect on leptin and insulin release than comparable amounts of glucose. In controlled feeding studies, changes in body weight, fat storage and triglycerides are observed as well as an increase in inflammatory markers. SUMMARY: The present review concludes on the basis of the data assembled here that in the amounts currently consumed, fructose is hazardous to the cardiometabolic health of many children, adolescents and adults. [Bray GA.]
Jag ska försöka att kika igenom hela studien vid tillfälle. Just nu har jag lite ont om tid. Att fruktos är dåligt för oss är det nog ingen som tvivlar på längre. Märk väl att vi måste skilja på fruktossötade drycker och frukt.
Abstract:
PURPOSE OF REVIEW: The purpose of the review is to suggest that fructose, a component of both sucrose (common sugar) and high fructose corn syrup, should be of concern to both healthcare providers and the public. RECENT FINDINGS: Consumption of sugar-sweetened beverages has increased steadily over the past century and with this increase has come more and more reports associating their use with the risk of overweight, diabetes and cardiometabolic disease. In a meta-analysis of the relationship between soft drink consumption and cardiometabolic risk, there was a 24% overall increased risk comparing the top and bottom quantiles of consumption. Several factors might account for this increased risk, including increased carbohydrate load and increased amounts of dietary fructose. Fructose acutely increases thermogenesis, triglycerides and lipogenesis as well as blood pressure, but has a smaller effect on leptin and insulin release than comparable amounts of glucose. In controlled feeding studies, changes in body weight, fat storage and triglycerides are observed as well as an increase in inflammatory markers. SUMMARY: The present review concludes on the basis of the data assembled here that in the amounts currently consumed, fructose is hazardous to the cardiometabolic health of many children, adolescents and adults. [Bray GA.]
Jag ska försöka att kika igenom hela studien vid tillfälle. Just nu har jag lite ont om tid. Att fruktos är dåligt för oss är det nog ingen som tvivlar på längre. Märk väl att vi måste skilja på fruktossötade drycker och frukt.
måndag 2 november 2009
Grön potatis, farligt?
Att man inte ska äta potatis som blivit grön är allmänt känt. Varför det är så är det däremot inte lika många som vet och det tänkte jag reda ut i detta inlägg.
Anledningen till att man ska undvika potatis som blivit grön beror på att dessa innehåller glykoalkaloider i skadliga mängder.
Det är inte glykoalkaloiderna som genererar den gröna färgen utan det beror istället på att klorofyll har bildats i potatisen då den utsatts för ljus. Klorofyllet är i sig inte skadligt men är alltså ett tecken på att den även innehåller glykoalkaloider i större mängd.
I större mängd skriver jag och detta eftersom all potatis helt naturligt innehåller glykoalkaloider i mindre mänger. De skyddar potatisen bland annat mot skadegörare. Det är när potatisen utsätts för stress som skadliga mängder av glykoalkaloiderna alfa-chakonin och alfa-solanin bildas. Potatis är alltså liksom oss människor stresskänsliga. För potatis är det främst ljus och mekaniska skador som skapar stress.
Vad kännetecknar dessa ämnen då?
Glykoalkaloider är beska giftiga ämnen och förgiftningssymtomen är magont och diarré men i större mängd kan även nervsystemet påverkas.
Med andra ord bör du kasta potatis som har grön färg eller större mekaniska skador. Mindre skador kan lätt skäras bort men det ska du inte göra med grönfärgade partier utan där kastar man hela potatisen.
Anledningen till att man ska undvika potatis som blivit grön beror på att dessa innehåller glykoalkaloider i skadliga mängder.
Det är inte glykoalkaloiderna som genererar den gröna färgen utan det beror istället på att klorofyll har bildats i potatisen då den utsatts för ljus. Klorofyllet är i sig inte skadligt men är alltså ett tecken på att den även innehåller glykoalkaloider i större mängd.
I större mängd skriver jag och detta eftersom all potatis helt naturligt innehåller glykoalkaloider i mindre mänger. De skyddar potatisen bland annat mot skadegörare. Det är när potatisen utsätts för stress som skadliga mängder av glykoalkaloiderna alfa-chakonin och alfa-solanin bildas. Potatis är alltså liksom oss människor stresskänsliga. För potatis är det främst ljus och mekaniska skador som skapar stress.
Vad kännetecknar dessa ämnen då?
Glykoalkaloider är beska giftiga ämnen och förgiftningssymtomen är magont och diarré men i större mängd kan även nervsystemet påverkas.
Med andra ord bör du kasta potatis som har grön färg eller större mekaniska skador. Mindre skador kan lätt skäras bort men det ska du inte göra med grönfärgade partier utan där kastar man hela potatisen.
tisdag 27 oktober 2009
Nötkött
Vi äter en hel del nötkött i Sverige och därför tänkte jag skriva några rader om hur köttet kommer till vårat bord.
Nötkött kommer från nötkreatur. Nötboskapen delas in i mjölkraser och köttraser. Som ni säkert kan gissa från namnen är mjölkraser boskap som först och främst föds upp för att ge oss mjölk. Köttraserna föds upp och slaktas enbart för att ge oss kött på bordet. Den största delen nötboskap i Sverige är av kombinerad mjölk- och köttras men det finns även rena köttraser som t ex Hereford och Angus.
Ca 35% av den totala nötköttsproduktionen svarar köttraserna för. Mjölkkorna står för ytterligare 25% medan de slutliga 40% kommer från ungnöt av mjölkras. Köttet från mjölkkorna används till stor del till köttfärs, endast 25% av köttet går till biff och andra hela styckningsdelar.
När det kommer till köttets ätkvalitet spelar inte rasen sån stor roll utan istället är det viktigt att djuret uppnått rätt ålder och har rätt vikt, muskel- och fettansättning. Bäst kött brukar man säga att äldre mjölkkor (5-6 år) som kalvat minst en gång ger. Detta eftersom ökad ålder ger kraftigare muskelfibrer, en annan fettansättning men också kraftigare köttsmak.
Vad händer då med nötkreaturen vid slakt?
Efter att man har avlivat djuret så avblodar man det för att sedan hänga upp det i bakbenen. Därefter tar man bort huden, vilket sker med kniv och maskin. Uppslaktningen är nästa punkt på schemat och då tar man ur organ och fett i brösthåla och bukhåla. Slaktkropparna klyvs sedan i ryggkotornas mitt och när det gäller nötkreatur tas även huvud och fötter bort.
När allt detta är färdigt påbörjar man kylning och mörning av köttet. Mörningsprocessen är en av de viktigaste processerna för att få ett bra kött till konsumenten. Att köttet är mört är den enskilt viktigaste egenskapen enligt oss konsumenter.
För att få en förståelse för varför mörning är viktigt krävs en inblick i vad som händer med köttet efter slakt. Det kött vi äter är djurets muskler. När djuret dör fortsätter muskerna att försöka producera energi (ATP) utav glykogenlagren i musklerna. Eftersom djuret avblodas kommer denna energiskapande process att ske utan tillgång på syre (anaerobt). Förenklat kan man säga att energi (ATP) inte kan bildas utan syre och därför kommer istället mjölksyra att produceras i musklerna.
Mjölksyraproduktionen är vital för köttets hållbarhet eftersom den sänker pH-värdet i köttet vilket medför att hållbarheten ökar avsevärt. Allt detta sker alltså under kylningen av slaktkroppen.
När glykogenlagren är slut vill man ha ett pH runt 5,5 för optimal kvalitet på köttet. När lagren är slut inträder Rigor Mortis (likstelheten) vilket gör att köttet känns stelt och hårt.
Köttet (musklerna) är uppbyggt utav massor av myofibriller som i sin tur består av sarkomer, den enhet som ger muskeln förmågan att kunna dra ihop sig. Sarkomer innehåller aktin, myosin, tropomyosin och troponin varav aktin och myosin är de viktigaste i detta sammanhang. Aktinet och myosinet vill nämligen hemskt gärna dra ihop sig, även efter att djuret har dött. Detta är anledningen till varför slaktkropparna hängs upp under kylprocessen.
Även om slaktkropparna hängs upp kommer alltid vissa aktin/myosin-par vara sammandragna efter Rigor Mortis vilket gör att köttet inte upplevs lika mört som det skulle kunna. Det är därför mörningen är nödvändig och helst ska den ske i minst två veckor. I Sverige finns det en branschöverenskommelse om minst 7 dagars mörning för svenskt nötkött.
Mörningen är en process som sker inne i köttet med hjälp av dess egna enzymer. De bryter ner proteiner i celler och bindväv, så köttet blir mört. Olika muskler har olika förutsättningar för att bli möra beroende på hur sammandragen muskeln är, bindvävsinnehållet och marmoreringen av fett.
När mörningen är klar styckas sedan djuret och då följer man i Sverige något som heter anatomisk styckning. Det innebär att man följer bindvävshinnorna så att hela muskelknippen friläggs.
Vi delar upp kroppen i framdel och bakdel där bakdelen innehåller de mer exklusiva köttdelarna. Anledningen till detta är att bakdelsköttet innehåller mindre bindväv (mer möra) och kan därför tillagas på rätt kort tid.
Vanligtvis får man 10 benfria styckningsdetaljer, sju från bakdelen (ryggbiff, filé, fransyska, innanlår, ytterlår, rostbiff, rulle) och tre från framdelen (bog, högrev, bringa). Resterande kött delas upp i olika sorteringar som går till ex köttfärs och grytbitar. Nöt-2 är en sådan indelning.
Detta var vad jag hade tänkt skriva om nötkött. Jag återkommer med matlagningsförslag till de olika styckningsdetaljerna.
Nötkött kommer från nötkreatur. Nötboskapen delas in i mjölkraser och köttraser. Som ni säkert kan gissa från namnen är mjölkraser boskap som först och främst föds upp för att ge oss mjölk. Köttraserna föds upp och slaktas enbart för att ge oss kött på bordet. Den största delen nötboskap i Sverige är av kombinerad mjölk- och köttras men det finns även rena köttraser som t ex Hereford och Angus.
Ca 35% av den totala nötköttsproduktionen svarar köttraserna för. Mjölkkorna står för ytterligare 25% medan de slutliga 40% kommer från ungnöt av mjölkras. Köttet från mjölkkorna används till stor del till köttfärs, endast 25% av köttet går till biff och andra hela styckningsdelar.
När det kommer till köttets ätkvalitet spelar inte rasen sån stor roll utan istället är det viktigt att djuret uppnått rätt ålder och har rätt vikt, muskel- och fettansättning. Bäst kött brukar man säga att äldre mjölkkor (5-6 år) som kalvat minst en gång ger. Detta eftersom ökad ålder ger kraftigare muskelfibrer, en annan fettansättning men också kraftigare köttsmak.
Vad händer då med nötkreaturen vid slakt?
Efter att man har avlivat djuret så avblodar man det för att sedan hänga upp det i bakbenen. Därefter tar man bort huden, vilket sker med kniv och maskin. Uppslaktningen är nästa punkt på schemat och då tar man ur organ och fett i brösthåla och bukhåla. Slaktkropparna klyvs sedan i ryggkotornas mitt och när det gäller nötkreatur tas även huvud och fötter bort.
När allt detta är färdigt påbörjar man kylning och mörning av köttet. Mörningsprocessen är en av de viktigaste processerna för att få ett bra kött till konsumenten. Att köttet är mört är den enskilt viktigaste egenskapen enligt oss konsumenter.
För att få en förståelse för varför mörning är viktigt krävs en inblick i vad som händer med köttet efter slakt. Det kött vi äter är djurets muskler. När djuret dör fortsätter muskerna att försöka producera energi (ATP) utav glykogenlagren i musklerna. Eftersom djuret avblodas kommer denna energiskapande process att ske utan tillgång på syre (anaerobt). Förenklat kan man säga att energi (ATP) inte kan bildas utan syre och därför kommer istället mjölksyra att produceras i musklerna.
Mjölksyraproduktionen är vital för köttets hållbarhet eftersom den sänker pH-värdet i köttet vilket medför att hållbarheten ökar avsevärt. Allt detta sker alltså under kylningen av slaktkroppen.
När glykogenlagren är slut vill man ha ett pH runt 5,5 för optimal kvalitet på köttet. När lagren är slut inträder Rigor Mortis (likstelheten) vilket gör att köttet känns stelt och hårt.
Köttet (musklerna) är uppbyggt utav massor av myofibriller som i sin tur består av sarkomer, den enhet som ger muskeln förmågan att kunna dra ihop sig. Sarkomer innehåller aktin, myosin, tropomyosin och troponin varav aktin och myosin är de viktigaste i detta sammanhang. Aktinet och myosinet vill nämligen hemskt gärna dra ihop sig, även efter att djuret har dött. Detta är anledningen till varför slaktkropparna hängs upp under kylprocessen.
Även om slaktkropparna hängs upp kommer alltid vissa aktin/myosin-par vara sammandragna efter Rigor Mortis vilket gör att köttet inte upplevs lika mört som det skulle kunna. Det är därför mörningen är nödvändig och helst ska den ske i minst två veckor. I Sverige finns det en branschöverenskommelse om minst 7 dagars mörning för svenskt nötkött.
Mörningen är en process som sker inne i köttet med hjälp av dess egna enzymer. De bryter ner proteiner i celler och bindväv, så köttet blir mört. Olika muskler har olika förutsättningar för att bli möra beroende på hur sammandragen muskeln är, bindvävsinnehållet och marmoreringen av fett.
När mörningen är klar styckas sedan djuret och då följer man i Sverige något som heter anatomisk styckning. Det innebär att man följer bindvävshinnorna så att hela muskelknippen friläggs.
Vi delar upp kroppen i framdel och bakdel där bakdelen innehåller de mer exklusiva köttdelarna. Anledningen till detta är att bakdelsköttet innehåller mindre bindväv (mer möra) och kan därför tillagas på rätt kort tid.
Vanligtvis får man 10 benfria styckningsdetaljer, sju från bakdelen (ryggbiff, filé, fransyska, innanlår, ytterlår, rostbiff, rulle) och tre från framdelen (bog, högrev, bringa). Resterande kött delas upp i olika sorteringar som går till ex köttfärs och grytbitar. Nöt-2 är en sådan indelning.
Detta var vad jag hade tänkt skriva om nötkött. Jag återkommer med matlagningsförslag till de olika styckningsdetaljerna.
måndag 19 oktober 2009
Livsmedelsverket ser över sina kostråd
"Vill du äta hälsosamt? Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn” är ett budskap Livsmedelsverket (slv.se) fört fram sedan 2005 då de nuvarande kostråden på temat "Vill du äta hälsosamt?" togs fram.
Nu är det dags för en ändring mest på grund av att fullkornsutbudet ökat markant. Därför kommer det nya budskapet lyda: ”Välj i första hand fullkorn när du äter pasta, ris, bröd, flingor och gryn.”
Jag anser att det är en bra ändring eftersom den tidigare lyfte fram just brödet enskilt som något man bör äta extra mycket av. Många missuppfattade det hela och insåg inte att det var just fullkornet man var ute efter.
Den nya ändringen ligger helt i tiden!
Nu är det dags för en ändring mest på grund av att fullkornsutbudet ökat markant. Därför kommer det nya budskapet lyda: ”Välj i första hand fullkorn när du äter pasta, ris, bröd, flingor och gryn.”
Jag anser att det är en bra ändring eftersom den tidigare lyfte fram just brödet enskilt som något man bör äta extra mycket av. Många missuppfattade det hela och insåg inte att det var just fullkornet man var ute efter.
Den nya ändringen ligger helt i tiden!
tisdag 13 oktober 2009
Motion, frukt och vitaminer – en bluff?
Läs vad professor Fredrik Nyström tycker om grönsaker, motion och vitamintillskott i Aftonbladets artikel. Det var för övrigt herr Nyström som var med i dokumentären som jag postade i ett tidigare inlägg.
Det känns som om prof. Nyström försöker vinna plats i media genom att uppröra så många personer som möjligt på kortast möjliga tid. Något han i och för sig ser ut att lyckas med om man ser till folkstormen på Aftonbladets hemsida.
Orkar ni inte läsa artikeln så kan den sammanfattas med att Nyström ger sig på antioxidanter, vitaminer och motion för att nämna några av attackerna. Härsket fett verkar han däremot tycka är något vi bör satsa på.
För mig känns det tämligen simpelt att vända sig till Aftonbladet för att väcka uppmärksamhet. Dels för att Aftonbladet är en tidning i klass med Se & Hör men även för sättet han gör det på.
Att äta varierat, motionera och unna sig god mat är något man kommer långt på om målet är att hålla vikten. Oavsett vad herr Nyström tenderar att tycka...
Det känns som om prof. Nyström försöker vinna plats i media genom att uppröra så många personer som möjligt på kortast möjliga tid. Något han i och för sig ser ut att lyckas med om man ser till folkstormen på Aftonbladets hemsida.
Orkar ni inte läsa artikeln så kan den sammanfattas med att Nyström ger sig på antioxidanter, vitaminer och motion för att nämna några av attackerna. Härsket fett verkar han däremot tycka är något vi bör satsa på.
För mig känns det tämligen simpelt att vända sig till Aftonbladet för att väcka uppmärksamhet. Dels för att Aftonbladet är en tidning i klass med Se & Hör men även för sättet han gör det på.
Att äta varierat, motionera och unna sig god mat är något man kommer långt på om målet är att hålla vikten. Oavsett vad herr Nyström tenderar att tycka...
söndag 11 oktober 2009
Varför är de smala inte feta?
Kika in den här intressanta dokumentären om hur det dubbla kaloriintaget påverkar människor på olika sätt:
Dokumentären
Kopiera och klistra in om det inte funkar att klicka på länken! (http://svtplay.se/v/1719894/dokumentar/varfor_ar_de_smala_inte_feta_)
Dokumentären
Kopiera och klistra in om det inte funkar att klicka på länken! (http://svtplay.se/v/1719894/dokumentar/varfor_ar_de_smala_inte_feta_)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)