GDA - missvisande eller inte?

GDA är förkortningen av ”Guideline Daily Amount“ och är tänkt att enkelt ge en överblick av den viktigaste näringsinformationen om ett livsmedel. Frågan är om GDA-märkningen hjälper eller stjälper oss konsumenter?

GDA bygger på rekommendationer om hur mycket man bör äta av fett, mättat fett, socker, kalorier och salt per dag. Värdena gäller för en normalviktig vuxen kvinna, om än en aning inaktiv (2000 kcal beräknas hon stoppa i sig per dag).

Märkning visar alltså innehållet av energi, socker, fett, mättat fett och salt i livsmedlet. GDA anges per portion och visar samtidigt innehållet i förhållande till den mängd som är passande att äta under en dag (procentuellt, i relation till den inaktiva kvinnans dagsintag).

Att GDA tar hänsyn till portionsstorlek anser jag har både fördelar och nackdelar. En av de främsta nackdelarna är att det blir väldigt rörigt för konsumenten när portionsstorlekar varierar från livsmedel till livsmedel. Visas GDA per kex, som i fallet med Göteborgskex, blir det svårt att ta till sig informationen.

En av de stora fördelarna är att man kan utläsa t ex hur mycket socker ett livsmedel innehåller. Däremot skiljer man inte på naturligt förekommande socker och tillsatt socker vilket jag kan tycka är lite missvisande. Även mättat fett får sig en känga och anges med totala fettmängden som en egen kolumn bredvid. Att GDA även utgår från en inaktiv kvinna är något som gör att män och barn inte kan ta till sig en del av informationen.

Det viktigaste, enligt mig, är däremot att vi snabbt kan se hur mycket salt en vara innehåller. Salt är ju verkligen något vi bör dra ned på.

Hur mycket vitaminer och mineraler livsmedlen innehåller är däremot höjt i dunkel. Detta är något som gjort att mjölkfrämjandet tycker att GDA är missvisande. På sätt och vis kan jag hålla med men samtidigt kan man inte ta med alltför mycket information om texten ska vara lätt att förstå och inte ta upp för mycket plats.

Summa summarum anser jag att GDA är ett välkommet inslag i livsmedelsbranschen. Om än främst för att det lyfter fram hur mycket socker och salt ett livsmedel innehåller. Sen var sockret kommer ifrån, det får man vända på förpackningen för att utröna. Precis som vanligt med andra ord!

Psylliumfrön kan hjälpa människor med IBS

IBS, Irritable Bowel Syndrome, kan till svenska översättas som orolig tarm eller funktionella tarmbesvär/tarmsjukdom. Här är en studie som visar på fördelar att inta psylliumfrön om man lider av IBS. Läs och begrunda:

OBJECTIVE: To determine the effectiveness of increasing the dietary content of soluble fibre (psyllium) or insoluble fibre (bran) in patients with irritable bowel syndrome. DESIGN: Randomised controlled trial. SETTING: General practice. PARTICIPANTS: 275 patients aged 18-65 years with irritable bowel syndrome. INTERVENTIONS: 12 weeks of treatment with 10 g psyllium (n=85), 10 g bran (n=97), or 10 g placebo (rice flour) (n=93). MAIN OUTCOME MEASURES: The primary end point was adequate symptom relief during at least two weeks in the previous month, analysed after one, two, and three months of treatment to assess both short term and sustained effectiveness. Secondary end points included irritable bowel syndrome symptom severity score, severity of abdominal pain, and irritable bowel syndrome quality of life scale. RESULTS: The proportion of responders was significantly greater in the psyllium group than in the placebo group during the first month (57% v 35%; relative risk 1.60, 95% confidence interval 1.13 to 2.26) and the second month of treatment (59% v 41%; 1.44, 1.02 to 2.06). Bran was more effective than placebo during the third month of treatment only (57% v 32%; 1.70, 1.12 to 2.57), but this was not statistically significant in the worst case analysis (1.45, 0.97 to 2.16). After three months of treatment, symptom severity in the psyllium group was reduced by 90 points, compared with 49 points in the placebo group (P=0.03) and 58 points in the bran group (P=0.61 versus placebo). No differences were found with respect to quality of life. Fifty four (64%) of the patients allocated to psyllium, 54 (56%) in the bran group, and 56 (60%) in the placebo group completed the three month treatment period. Early dropout was most common in the bran group; the main reason was that the symptoms of irritable bowel syndrome worsened. CONCLUSIONS: Psyllium offers benefits in patients with irritable bowel syndrome in primary care..

Länk