Titel: Soft drink consumption and obesity: it is all about fructose. (Curr Opin Lipidol. 2009 Dec 2.)
Abstract:
PURPOSE OF REVIEW: The purpose of the review is to suggest that fructose, a component of both sucrose (common sugar) and high fructose corn syrup, should be of concern to both healthcare providers and the public. RECENT FINDINGS: Consumption of sugar-sweetened beverages has increased steadily over the past century and with this increase has come more and more reports associating their use with the risk of overweight, diabetes and cardiometabolic disease. In a meta-analysis of the relationship between soft drink consumption and cardiometabolic risk, there was a 24% overall increased risk comparing the top and bottom quantiles of consumption. Several factors might account for this increased risk, including increased carbohydrate load and increased amounts of dietary fructose. Fructose acutely increases thermogenesis, triglycerides and lipogenesis as well as blood pressure, but has a smaller effect on leptin and insulin release than comparable amounts of glucose. In controlled feeding studies, changes in body weight, fat storage and triglycerides are observed as well as an increase in inflammatory markers. SUMMARY: The present review concludes on the basis of the data assembled here that in the amounts currently consumed, fructose is hazardous to the cardiometabolic health of many children, adolescents and adults. [Bray GA.]
Jag ska försöka att kika igenom hela studien vid tillfälle. Just nu har jag lite ont om tid. Att fruktos är dåligt för oss är det nog ingen som tvivlar på längre. Märk väl att vi måste skilja på fruktossötade drycker och frukt.
söndag 20 december 2009
måndag 2 november 2009
Grön potatis, farligt?
Att man inte ska äta potatis som blivit grön är allmänt känt. Varför det är så är det däremot inte lika många som vet och det tänkte jag reda ut i detta inlägg.
Anledningen till att man ska undvika potatis som blivit grön beror på att dessa innehåller glykoalkaloider i skadliga mängder.
Det är inte glykoalkaloiderna som genererar den gröna färgen utan det beror istället på att klorofyll har bildats i potatisen då den utsatts för ljus. Klorofyllet är i sig inte skadligt men är alltså ett tecken på att den även innehåller glykoalkaloider i större mängd.
I större mängd skriver jag och detta eftersom all potatis helt naturligt innehåller glykoalkaloider i mindre mänger. De skyddar potatisen bland annat mot skadegörare. Det är när potatisen utsätts för stress som skadliga mängder av glykoalkaloiderna alfa-chakonin och alfa-solanin bildas. Potatis är alltså liksom oss människor stresskänsliga. För potatis är det främst ljus och mekaniska skador som skapar stress.
Vad kännetecknar dessa ämnen då?
Glykoalkaloider är beska giftiga ämnen och förgiftningssymtomen är magont och diarré men i större mängd kan även nervsystemet påverkas.
Med andra ord bör du kasta potatis som har grön färg eller större mekaniska skador. Mindre skador kan lätt skäras bort men det ska du inte göra med grönfärgade partier utan där kastar man hela potatisen.
Anledningen till att man ska undvika potatis som blivit grön beror på att dessa innehåller glykoalkaloider i skadliga mängder.
Det är inte glykoalkaloiderna som genererar den gröna färgen utan det beror istället på att klorofyll har bildats i potatisen då den utsatts för ljus. Klorofyllet är i sig inte skadligt men är alltså ett tecken på att den även innehåller glykoalkaloider i större mängd.
I större mängd skriver jag och detta eftersom all potatis helt naturligt innehåller glykoalkaloider i mindre mänger. De skyddar potatisen bland annat mot skadegörare. Det är när potatisen utsätts för stress som skadliga mängder av glykoalkaloiderna alfa-chakonin och alfa-solanin bildas. Potatis är alltså liksom oss människor stresskänsliga. För potatis är det främst ljus och mekaniska skador som skapar stress.
Vad kännetecknar dessa ämnen då?
Glykoalkaloider är beska giftiga ämnen och förgiftningssymtomen är magont och diarré men i större mängd kan även nervsystemet påverkas.
Med andra ord bör du kasta potatis som har grön färg eller större mekaniska skador. Mindre skador kan lätt skäras bort men det ska du inte göra med grönfärgade partier utan där kastar man hela potatisen.
tisdag 27 oktober 2009
Nötkött
Vi äter en hel del nötkött i Sverige och därför tänkte jag skriva några rader om hur köttet kommer till vårat bord.
Nötkött kommer från nötkreatur. Nötboskapen delas in i mjölkraser och köttraser. Som ni säkert kan gissa från namnen är mjölkraser boskap som först och främst föds upp för att ge oss mjölk. Köttraserna föds upp och slaktas enbart för att ge oss kött på bordet. Den största delen nötboskap i Sverige är av kombinerad mjölk- och köttras men det finns även rena köttraser som t ex Hereford och Angus.
Ca 35% av den totala nötköttsproduktionen svarar köttraserna för. Mjölkkorna står för ytterligare 25% medan de slutliga 40% kommer från ungnöt av mjölkras. Köttet från mjölkkorna används till stor del till köttfärs, endast 25% av köttet går till biff och andra hela styckningsdelar.
När det kommer till köttets ätkvalitet spelar inte rasen sån stor roll utan istället är det viktigt att djuret uppnått rätt ålder och har rätt vikt, muskel- och fettansättning. Bäst kött brukar man säga att äldre mjölkkor (5-6 år) som kalvat minst en gång ger. Detta eftersom ökad ålder ger kraftigare muskelfibrer, en annan fettansättning men också kraftigare köttsmak.
Vad händer då med nötkreaturen vid slakt?
Efter att man har avlivat djuret så avblodar man det för att sedan hänga upp det i bakbenen. Därefter tar man bort huden, vilket sker med kniv och maskin. Uppslaktningen är nästa punkt på schemat och då tar man ur organ och fett i brösthåla och bukhåla. Slaktkropparna klyvs sedan i ryggkotornas mitt och när det gäller nötkreatur tas även huvud och fötter bort.
När allt detta är färdigt påbörjar man kylning och mörning av köttet. Mörningsprocessen är en av de viktigaste processerna för att få ett bra kött till konsumenten. Att köttet är mört är den enskilt viktigaste egenskapen enligt oss konsumenter.
För att få en förståelse för varför mörning är viktigt krävs en inblick i vad som händer med köttet efter slakt. Det kött vi äter är djurets muskler. När djuret dör fortsätter muskerna att försöka producera energi (ATP) utav glykogenlagren i musklerna. Eftersom djuret avblodas kommer denna energiskapande process att ske utan tillgång på syre (anaerobt). Förenklat kan man säga att energi (ATP) inte kan bildas utan syre och därför kommer istället mjölksyra att produceras i musklerna.
Mjölksyraproduktionen är vital för köttets hållbarhet eftersom den sänker pH-värdet i köttet vilket medför att hållbarheten ökar avsevärt. Allt detta sker alltså under kylningen av slaktkroppen.
När glykogenlagren är slut vill man ha ett pH runt 5,5 för optimal kvalitet på köttet. När lagren är slut inträder Rigor Mortis (likstelheten) vilket gör att köttet känns stelt och hårt.
Köttet (musklerna) är uppbyggt utav massor av myofibriller som i sin tur består av sarkomer, den enhet som ger muskeln förmågan att kunna dra ihop sig. Sarkomer innehåller aktin, myosin, tropomyosin och troponin varav aktin och myosin är de viktigaste i detta sammanhang. Aktinet och myosinet vill nämligen hemskt gärna dra ihop sig, även efter att djuret har dött. Detta är anledningen till varför slaktkropparna hängs upp under kylprocessen.
Även om slaktkropparna hängs upp kommer alltid vissa aktin/myosin-par vara sammandragna efter Rigor Mortis vilket gör att köttet inte upplevs lika mört som det skulle kunna. Det är därför mörningen är nödvändig och helst ska den ske i minst två veckor. I Sverige finns det en branschöverenskommelse om minst 7 dagars mörning för svenskt nötkött.
Mörningen är en process som sker inne i köttet med hjälp av dess egna enzymer. De bryter ner proteiner i celler och bindväv, så köttet blir mört. Olika muskler har olika förutsättningar för att bli möra beroende på hur sammandragen muskeln är, bindvävsinnehållet och marmoreringen av fett.
När mörningen är klar styckas sedan djuret och då följer man i Sverige något som heter anatomisk styckning. Det innebär att man följer bindvävshinnorna så att hela muskelknippen friläggs.
Vi delar upp kroppen i framdel och bakdel där bakdelen innehåller de mer exklusiva köttdelarna. Anledningen till detta är att bakdelsköttet innehåller mindre bindväv (mer möra) och kan därför tillagas på rätt kort tid.
Vanligtvis får man 10 benfria styckningsdetaljer, sju från bakdelen (ryggbiff, filé, fransyska, innanlår, ytterlår, rostbiff, rulle) och tre från framdelen (bog, högrev, bringa). Resterande kött delas upp i olika sorteringar som går till ex köttfärs och grytbitar. Nöt-2 är en sådan indelning.
Detta var vad jag hade tänkt skriva om nötkött. Jag återkommer med matlagningsförslag till de olika styckningsdetaljerna.
Nötkött kommer från nötkreatur. Nötboskapen delas in i mjölkraser och köttraser. Som ni säkert kan gissa från namnen är mjölkraser boskap som först och främst föds upp för att ge oss mjölk. Köttraserna föds upp och slaktas enbart för att ge oss kött på bordet. Den största delen nötboskap i Sverige är av kombinerad mjölk- och köttras men det finns även rena köttraser som t ex Hereford och Angus.
Ca 35% av den totala nötköttsproduktionen svarar köttraserna för. Mjölkkorna står för ytterligare 25% medan de slutliga 40% kommer från ungnöt av mjölkras. Köttet från mjölkkorna används till stor del till köttfärs, endast 25% av köttet går till biff och andra hela styckningsdelar.
När det kommer till köttets ätkvalitet spelar inte rasen sån stor roll utan istället är det viktigt att djuret uppnått rätt ålder och har rätt vikt, muskel- och fettansättning. Bäst kött brukar man säga att äldre mjölkkor (5-6 år) som kalvat minst en gång ger. Detta eftersom ökad ålder ger kraftigare muskelfibrer, en annan fettansättning men också kraftigare köttsmak.
Vad händer då med nötkreaturen vid slakt?
Efter att man har avlivat djuret så avblodar man det för att sedan hänga upp det i bakbenen. Därefter tar man bort huden, vilket sker med kniv och maskin. Uppslaktningen är nästa punkt på schemat och då tar man ur organ och fett i brösthåla och bukhåla. Slaktkropparna klyvs sedan i ryggkotornas mitt och när det gäller nötkreatur tas även huvud och fötter bort.
När allt detta är färdigt påbörjar man kylning och mörning av köttet. Mörningsprocessen är en av de viktigaste processerna för att få ett bra kött till konsumenten. Att köttet är mört är den enskilt viktigaste egenskapen enligt oss konsumenter.
För att få en förståelse för varför mörning är viktigt krävs en inblick i vad som händer med köttet efter slakt. Det kött vi äter är djurets muskler. När djuret dör fortsätter muskerna att försöka producera energi (ATP) utav glykogenlagren i musklerna. Eftersom djuret avblodas kommer denna energiskapande process att ske utan tillgång på syre (anaerobt). Förenklat kan man säga att energi (ATP) inte kan bildas utan syre och därför kommer istället mjölksyra att produceras i musklerna.
Mjölksyraproduktionen är vital för köttets hållbarhet eftersom den sänker pH-värdet i köttet vilket medför att hållbarheten ökar avsevärt. Allt detta sker alltså under kylningen av slaktkroppen.
När glykogenlagren är slut vill man ha ett pH runt 5,5 för optimal kvalitet på köttet. När lagren är slut inträder Rigor Mortis (likstelheten) vilket gör att köttet känns stelt och hårt.
Köttet (musklerna) är uppbyggt utav massor av myofibriller som i sin tur består av sarkomer, den enhet som ger muskeln förmågan att kunna dra ihop sig. Sarkomer innehåller aktin, myosin, tropomyosin och troponin varav aktin och myosin är de viktigaste i detta sammanhang. Aktinet och myosinet vill nämligen hemskt gärna dra ihop sig, även efter att djuret har dött. Detta är anledningen till varför slaktkropparna hängs upp under kylprocessen.
Även om slaktkropparna hängs upp kommer alltid vissa aktin/myosin-par vara sammandragna efter Rigor Mortis vilket gör att köttet inte upplevs lika mört som det skulle kunna. Det är därför mörningen är nödvändig och helst ska den ske i minst två veckor. I Sverige finns det en branschöverenskommelse om minst 7 dagars mörning för svenskt nötkött.
Mörningen är en process som sker inne i köttet med hjälp av dess egna enzymer. De bryter ner proteiner i celler och bindväv, så köttet blir mört. Olika muskler har olika förutsättningar för att bli möra beroende på hur sammandragen muskeln är, bindvävsinnehållet och marmoreringen av fett.
När mörningen är klar styckas sedan djuret och då följer man i Sverige något som heter anatomisk styckning. Det innebär att man följer bindvävshinnorna så att hela muskelknippen friläggs.
Vi delar upp kroppen i framdel och bakdel där bakdelen innehåller de mer exklusiva köttdelarna. Anledningen till detta är att bakdelsköttet innehåller mindre bindväv (mer möra) och kan därför tillagas på rätt kort tid.
Vanligtvis får man 10 benfria styckningsdetaljer, sju från bakdelen (ryggbiff, filé, fransyska, innanlår, ytterlår, rostbiff, rulle) och tre från framdelen (bog, högrev, bringa). Resterande kött delas upp i olika sorteringar som går till ex köttfärs och grytbitar. Nöt-2 är en sådan indelning.
Detta var vad jag hade tänkt skriva om nötkött. Jag återkommer med matlagningsförslag till de olika styckningsdetaljerna.
måndag 19 oktober 2009
Livsmedelsverket ser över sina kostråd
"Vill du äta hälsosamt? Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn” är ett budskap Livsmedelsverket (slv.se) fört fram sedan 2005 då de nuvarande kostråden på temat "Vill du äta hälsosamt?" togs fram.
Nu är det dags för en ändring mest på grund av att fullkornsutbudet ökat markant. Därför kommer det nya budskapet lyda: ”Välj i första hand fullkorn när du äter pasta, ris, bröd, flingor och gryn.”
Jag anser att det är en bra ändring eftersom den tidigare lyfte fram just brödet enskilt som något man bör äta extra mycket av. Många missuppfattade det hela och insåg inte att det var just fullkornet man var ute efter.
Den nya ändringen ligger helt i tiden!
Nu är det dags för en ändring mest på grund av att fullkornsutbudet ökat markant. Därför kommer det nya budskapet lyda: ”Välj i första hand fullkorn när du äter pasta, ris, bröd, flingor och gryn.”
Jag anser att det är en bra ändring eftersom den tidigare lyfte fram just brödet enskilt som något man bör äta extra mycket av. Många missuppfattade det hela och insåg inte att det var just fullkornet man var ute efter.
Den nya ändringen ligger helt i tiden!
tisdag 13 oktober 2009
Motion, frukt och vitaminer – en bluff?
Läs vad professor Fredrik Nyström tycker om grönsaker, motion och vitamintillskott i Aftonbladets artikel. Det var för övrigt herr Nyström som var med i dokumentären som jag postade i ett tidigare inlägg.
Det känns som om prof. Nyström försöker vinna plats i media genom att uppröra så många personer som möjligt på kortast möjliga tid. Något han i och för sig ser ut att lyckas med om man ser till folkstormen på Aftonbladets hemsida.
Orkar ni inte läsa artikeln så kan den sammanfattas med att Nyström ger sig på antioxidanter, vitaminer och motion för att nämna några av attackerna. Härsket fett verkar han däremot tycka är något vi bör satsa på.
För mig känns det tämligen simpelt att vända sig till Aftonbladet för att väcka uppmärksamhet. Dels för att Aftonbladet är en tidning i klass med Se & Hör men även för sättet han gör det på.
Att äta varierat, motionera och unna sig god mat är något man kommer långt på om målet är att hålla vikten. Oavsett vad herr Nyström tenderar att tycka...
Det känns som om prof. Nyström försöker vinna plats i media genom att uppröra så många personer som möjligt på kortast möjliga tid. Något han i och för sig ser ut att lyckas med om man ser till folkstormen på Aftonbladets hemsida.
Orkar ni inte läsa artikeln så kan den sammanfattas med att Nyström ger sig på antioxidanter, vitaminer och motion för att nämna några av attackerna. Härsket fett verkar han däremot tycka är något vi bör satsa på.
För mig känns det tämligen simpelt att vända sig till Aftonbladet för att väcka uppmärksamhet. Dels för att Aftonbladet är en tidning i klass med Se & Hör men även för sättet han gör det på.
Att äta varierat, motionera och unna sig god mat är något man kommer långt på om målet är att hålla vikten. Oavsett vad herr Nyström tenderar att tycka...
söndag 11 oktober 2009
Varför är de smala inte feta?
Kika in den här intressanta dokumentären om hur det dubbla kaloriintaget påverkar människor på olika sätt:
Dokumentären
Kopiera och klistra in om det inte funkar att klicka på länken! (http://svtplay.se/v/1719894/dokumentar/varfor_ar_de_smala_inte_feta_)
Dokumentären
Kopiera och klistra in om det inte funkar att klicka på länken! (http://svtplay.se/v/1719894/dokumentar/varfor_ar_de_smala_inte_feta_)
fredag 18 september 2009
GDA - missvisande eller inte?
GDA är förkortningen av ”Guideline Daily Amount“ och är tänkt att enkelt ge en överblick av den viktigaste näringsinformationen om ett livsmedel. Frågan är om GDA-märkningen hjälper eller stjälper oss konsumenter?
GDA bygger på rekommendationer om hur mycket man bör äta av fett, mättat fett, socker, kalorier och salt per dag. Värdena gäller för en normalviktig vuxen kvinna, om än en aning inaktiv (2000 kcal beräknas hon stoppa i sig per dag).
Märkning visar alltså innehållet av energi, socker, fett, mättat fett och salt i livsmedlet. GDA anges per portion och visar samtidigt innehållet i förhållande till den mängd som är passande att äta under en dag (procentuellt, i relation till den inaktiva kvinnans dagsintag).
Att GDA tar hänsyn till portionsstorlek anser jag har både fördelar och nackdelar. En av de främsta nackdelarna är att det blir väldigt rörigt för konsumenten när portionsstorlekar varierar från livsmedel till livsmedel. Visas GDA per kex, som i fallet med Göteborgskex, blir det svårt att ta till sig informationen.
En av de stora fördelarna är att man kan utläsa t ex hur mycket socker ett livsmedel innehåller. Däremot skiljer man inte på naturligt förekommande socker och tillsatt socker vilket jag kan tycka är lite missvisande. Även mättat fett får sig en känga och anges med totala fettmängden som en egen kolumn bredvid. Att GDA även utgår från en inaktiv kvinna är något som gör att män och barn inte kan ta till sig en del av informationen.
Det viktigaste, enligt mig, är däremot att vi snabbt kan se hur mycket salt en vara innehåller. Salt är ju verkligen något vi bör dra ned på.
Hur mycket vitaminer och mineraler livsmedlen innehåller är däremot höjt i dunkel. Detta är något som gjort att mjölkfrämjandet tycker att GDA är missvisande. På sätt och vis kan jag hålla med men samtidigt kan man inte ta med alltför mycket information om texten ska vara lätt att förstå och inte ta upp för mycket plats.
Summa summarum anser jag att GDA är ett välkommet inslag i livsmedelsbranschen. Om än främst för att det lyfter fram hur mycket socker och salt ett livsmedel innehåller. Sen var sockret kommer ifrån, det får man vända på förpackningen för att utröna. Precis som vanligt med andra ord!
GDA bygger på rekommendationer om hur mycket man bör äta av fett, mättat fett, socker, kalorier och salt per dag. Värdena gäller för en normalviktig vuxen kvinna, om än en aning inaktiv (2000 kcal beräknas hon stoppa i sig per dag).
Märkning visar alltså innehållet av energi, socker, fett, mättat fett och salt i livsmedlet. GDA anges per portion och visar samtidigt innehållet i förhållande till den mängd som är passande att äta under en dag (procentuellt, i relation till den inaktiva kvinnans dagsintag).
Att GDA tar hänsyn till portionsstorlek anser jag har både fördelar och nackdelar. En av de främsta nackdelarna är att det blir väldigt rörigt för konsumenten när portionsstorlekar varierar från livsmedel till livsmedel. Visas GDA per kex, som i fallet med Göteborgskex, blir det svårt att ta till sig informationen.
En av de stora fördelarna är att man kan utläsa t ex hur mycket socker ett livsmedel innehåller. Däremot skiljer man inte på naturligt förekommande socker och tillsatt socker vilket jag kan tycka är lite missvisande. Även mättat fett får sig en känga och anges med totala fettmängden som en egen kolumn bredvid. Att GDA även utgår från en inaktiv kvinna är något som gör att män och barn inte kan ta till sig en del av informationen.
Det viktigaste, enligt mig, är däremot att vi snabbt kan se hur mycket salt en vara innehåller. Salt är ju verkligen något vi bör dra ned på.
Hur mycket vitaminer och mineraler livsmedlen innehåller är däremot höjt i dunkel. Detta är något som gjort att mjölkfrämjandet tycker att GDA är missvisande. På sätt och vis kan jag hålla med men samtidigt kan man inte ta med alltför mycket information om texten ska vara lätt att förstå och inte ta upp för mycket plats.
Summa summarum anser jag att GDA är ett välkommet inslag i livsmedelsbranschen. Om än främst för att det lyfter fram hur mycket socker och salt ett livsmedel innehåller. Sen var sockret kommer ifrån, det får man vända på förpackningen för att utröna. Precis som vanligt med andra ord!
tisdag 1 september 2009
Psylliumfrön kan hjälpa människor med IBS
IBS, Irritable Bowel Syndrome, kan till svenska översättas som orolig tarm eller funktionella tarmbesvär/tarmsjukdom. Här är en studie som visar på fördelar att inta psylliumfrön om man lider av IBS. Läs och begrunda:
OBJECTIVE: To determine the effectiveness of increasing the dietary content of soluble fibre (psyllium) or insoluble fibre (bran) in patients with irritable bowel syndrome. DESIGN: Randomised controlled trial. SETTING: General practice. PARTICIPANTS: 275 patients aged 18-65 years with irritable bowel syndrome. INTERVENTIONS: 12 weeks of treatment with 10 g psyllium (n=85), 10 g bran (n=97), or 10 g placebo (rice flour) (n=93). MAIN OUTCOME MEASURES: The primary end point was adequate symptom relief during at least two weeks in the previous month, analysed after one, two, and three months of treatment to assess both short term and sustained effectiveness. Secondary end points included irritable bowel syndrome symptom severity score, severity of abdominal pain, and irritable bowel syndrome quality of life scale. RESULTS: The proportion of responders was significantly greater in the psyllium group than in the placebo group during the first month (57% v 35%; relative risk 1.60, 95% confidence interval 1.13 to 2.26) and the second month of treatment (59% v 41%; 1.44, 1.02 to 2.06). Bran was more effective than placebo during the third month of treatment only (57% v 32%; 1.70, 1.12 to 2.57), but this was not statistically significant in the worst case analysis (1.45, 0.97 to 2.16). After three months of treatment, symptom severity in the psyllium group was reduced by 90 points, compared with 49 points in the placebo group (P=0.03) and 58 points in the bran group (P=0.61 versus placebo). No differences were found with respect to quality of life. Fifty four (64%) of the patients allocated to psyllium, 54 (56%) in the bran group, and 56 (60%) in the placebo group completed the three month treatment period. Early dropout was most common in the bran group; the main reason was that the symptoms of irritable bowel syndrome worsened. CONCLUSIONS: Psyllium offers benefits in patients with irritable bowel syndrome in primary care..
Länk
OBJECTIVE: To determine the effectiveness of increasing the dietary content of soluble fibre (psyllium) or insoluble fibre (bran) in patients with irritable bowel syndrome. DESIGN: Randomised controlled trial. SETTING: General practice. PARTICIPANTS: 275 patients aged 18-65 years with irritable bowel syndrome. INTERVENTIONS: 12 weeks of treatment with 10 g psyllium (n=85), 10 g bran (n=97), or 10 g placebo (rice flour) (n=93). MAIN OUTCOME MEASURES: The primary end point was adequate symptom relief during at least two weeks in the previous month, analysed after one, two, and three months of treatment to assess both short term and sustained effectiveness. Secondary end points included irritable bowel syndrome symptom severity score, severity of abdominal pain, and irritable bowel syndrome quality of life scale. RESULTS: The proportion of responders was significantly greater in the psyllium group than in the placebo group during the first month (57% v 35%; relative risk 1.60, 95% confidence interval 1.13 to 2.26) and the second month of treatment (59% v 41%; 1.44, 1.02 to 2.06). Bran was more effective than placebo during the third month of treatment only (57% v 32%; 1.70, 1.12 to 2.57), but this was not statistically significant in the worst case analysis (1.45, 0.97 to 2.16). After three months of treatment, symptom severity in the psyllium group was reduced by 90 points, compared with 49 points in the placebo group (P=0.03) and 58 points in the bran group (P=0.61 versus placebo). No differences were found with respect to quality of life. Fifty four (64%) of the patients allocated to psyllium, 54 (56%) in the bran group, and 56 (60%) in the placebo group completed the three month treatment period. Early dropout was most common in the bran group; the main reason was that the symptoms of irritable bowel syndrome worsened. CONCLUSIONS: Psyllium offers benefits in patients with irritable bowel syndrome in primary care..
Länk
fredag 28 augusti 2009
Kolhydrater direkt efter träningspasset hämmar "fettföbränningen"
Hittade den här intressanta studien på Pubmed.
Sammanfattningsvis kan man säga att det inte är fördelaktigt att trycka i sig högglykemiska kolhydrater (eller kolhydrater över huvud taget) direkt efter träningspasset om målet med träningen är att bränna fett. Detta förutsätter dock att du inte har ett behov att maximalt utnyttja möjligheten att fylla glykogenförråden, vilket vissa idrottare har. Däremot är det viktigt att du får i dig protein/aminosyror direkt efter passet. För att stimulera muskeluppbyggnaden.
Background/Objectives:Skeletal muscle plays important role in the regulation of whole-body metabolism. In skeletal muscle, uptakes of glucose and fatty acid from circulation are facilitated by transmembrane substrate transporters GLUT4 and FAT/CD36, respectively. The aim of this study was to determine the effect of dietary glycemic index (GI) on GLUT4 and FAT/CD36 gene expressions in human skeletal muscle after a single bout of exercise.Subjects/Methods:Eight male subjects completed a 60-min cycling exercise at 75% maximal oxygen consumption (VO(2 max)), and were immediately fed an isocaloric meal containing either high-GI (HGI) or low-GI (LGI) diets, with similar proportions of carbohydrate, fat and protein in a crossover design. Muscle samples from deep vastus lateralis were taken by needle biopsy immediately after exercise and 3 h after exercise.Results:After exercise, the HGI diet produced significantly greater glucose and insulin responses compared with the LGI diet, as indicated by the greater area under the curves. Both diets resulted in rapid reductions in plasma fatty acid and glycerol below fasting level. GLUT4 mRNA was downregulated by both HGI and LGI diets to a comparable extent, whereas GLUT4 protein levels were not changed during this short period. FAT/CD36 mRNA and protein levels were substantially decreased with the HGI diet below baseline, but not with the LGI diet.Conclusion:This study found a significant dietary GI effect on post-exercise FAT/CD36 gene expression in human skeletal muscle. This result implicates that the differences in dietary GI are sufficient to alter fat metabolism.European Journal of Clinical Nutrition advance online publication, 26 August 2009; doi:10.1038/ejcn.2009.100.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19707226?ordinalpos=5&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DefaultReportPanel.Pubmed_RVDocSum
Sammanfattningsvis kan man säga att det inte är fördelaktigt att trycka i sig högglykemiska kolhydrater (eller kolhydrater över huvud taget) direkt efter träningspasset om målet med träningen är att bränna fett. Detta förutsätter dock att du inte har ett behov att maximalt utnyttja möjligheten att fylla glykogenförråden, vilket vissa idrottare har. Däremot är det viktigt att du får i dig protein/aminosyror direkt efter passet. För att stimulera muskeluppbyggnaden.
Background/Objectives:Skeletal muscle plays important role in the regulation of whole-body metabolism. In skeletal muscle, uptakes of glucose and fatty acid from circulation are facilitated by transmembrane substrate transporters GLUT4 and FAT/CD36, respectively. The aim of this study was to determine the effect of dietary glycemic index (GI) on GLUT4 and FAT/CD36 gene expressions in human skeletal muscle after a single bout of exercise.Subjects/Methods:Eight male subjects completed a 60-min cycling exercise at 75% maximal oxygen consumption (VO(2 max)), and were immediately fed an isocaloric meal containing either high-GI (HGI) or low-GI (LGI) diets, with similar proportions of carbohydrate, fat and protein in a crossover design. Muscle samples from deep vastus lateralis were taken by needle biopsy immediately after exercise and 3 h after exercise.Results:After exercise, the HGI diet produced significantly greater glucose and insulin responses compared with the LGI diet, as indicated by the greater area under the curves. Both diets resulted in rapid reductions in plasma fatty acid and glycerol below fasting level. GLUT4 mRNA was downregulated by both HGI and LGI diets to a comparable extent, whereas GLUT4 protein levels were not changed during this short period. FAT/CD36 mRNA and protein levels were substantially decreased with the HGI diet below baseline, but not with the LGI diet.Conclusion:This study found a significant dietary GI effect on post-exercise FAT/CD36 gene expression in human skeletal muscle. This result implicates that the differences in dietary GI are sufficient to alter fat metabolism.European Journal of Clinical Nutrition advance online publication, 26 August 2009; doi:10.1038/ejcn.2009.100.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19707226?ordinalpos=5&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DefaultReportPanel.Pubmed_RVDocSum
onsdag 26 augusti 2009
Hösttermin på intågande
Efter att ha jobbat hela sommaren ska det bli skönt att sätta tänderna i kurslitteratur igen. Andra läsåret och mer taggad än någonsin.
Dagens sanning: Svenska folket behöver röra på sig mera. Alltför många sitter på jobbet hela dagarna för att sen byta ut kontorsstolen mot TV-soffan eller "gamnacksposition" framför datorn. Många färdas även med bil mellan jobbet och hemmet vilket innebär knappt någon rörelse alls under en genomsnittlig dag. Varför har vi blivit så lat? Varför har vi glömt bort att vi mår bra av att röra på oss?
Dagens sanning: Svenska folket behöver röra på sig mera. Alltför många sitter på jobbet hela dagarna för att sen byta ut kontorsstolen mot TV-soffan eller "gamnacksposition" framför datorn. Många färdas även med bil mellan jobbet och hemmet vilket innebär knappt någon rörelse alls under en genomsnittlig dag. Varför har vi blivit så lat? Varför har vi glömt bort att vi mår bra av att röra på oss?
söndag 28 juni 2009
Sommaruppehåll
Bloggen tar uppehåll under sommaren men jag siktar på att återkomma till hösten då studierna återigen tar fart. Något ströinlägg kan eventuellt komma att läggas upp!
Glad sommar på er alla. LCHF:are som vanligt förståndigt folk! ;-)
Glad sommar på er alla. LCHF:are som vanligt förståndigt folk! ;-)
Små tuggor mättar bättre
Att man ska inte ska vräka i sig maten är ju något mammor propagerar från tidig ålder. Det finns många studier som visar på att man blir mer mätt om man delar upp maten i mindre "tuggor" och detta är alltså ännu en. Om än rätt ny!
Am J Clin Nutr (June 10, 2009). Effect of bite size and oral processing time of a semisolid food on satiation
Background: Food texture plays an important role in food intake regulation. In previous studies we showed a clear effect of viscosity on ad libitum food intake and found indications that eating rate, bite size, and oral processing time (OPT) could play a role.
Objective: The objective was to determine the effect of bite size and OPT of a food on satiation, defined as ad libitum food intake.
Design: Twenty-two healthy subjects participated in all 7 test conditions. Bite sizes were free or fixed to small bite sizes ({approx}5 g) or large bite sizes ({approx}15 g). OPT was free (only in combination with free bite size) or fixed to 3 or 9 s. Subjects consumed chocolate custard through a tube, which was connected to a peristaltic pump. Sound signals indicated OPT duration.
Results: Subjects consumed significantly more when bite sizes were large than when they were small (bite size effect: P < 0.0001) and when OPT was 3 s rather than 9 s (OPT effect: P = 0.008). Under small bite size conditions, mean (±SD) ad libitum intakes were 382 ± 197 g (3-s OPT) and 313 ± 170 g (9-s OPT). Under large bite size conditions, ad libitum intakes were much higher: 476 ± 176 (3-s OPT) and 432 ± 163 (9-s OPT) g. Intakes during the free bite size conditions were 462 ± 211 g (free OPT), 455 ± 197 g (3-s OPT), and 443 ± 202 g (9-s OPT).
Conclusion: This study shows that greater oral sensory exposure to a product, by eating with small bite sizes rather than with large bite sizes and increasing OPT, significantly decreases food intake.
Am J Clin Nutr (June 10, 2009). Effect of bite size and oral processing time of a semisolid food on satiation
Background: Food texture plays an important role in food intake regulation. In previous studies we showed a clear effect of viscosity on ad libitum food intake and found indications that eating rate, bite size, and oral processing time (OPT) could play a role.
Objective: The objective was to determine the effect of bite size and OPT of a food on satiation, defined as ad libitum food intake.
Design: Twenty-two healthy subjects participated in all 7 test conditions. Bite sizes were free or fixed to small bite sizes ({approx}5 g) or large bite sizes ({approx}15 g). OPT was free (only in combination with free bite size) or fixed to 3 or 9 s. Subjects consumed chocolate custard through a tube, which was connected to a peristaltic pump. Sound signals indicated OPT duration.
Results: Subjects consumed significantly more when bite sizes were large than when they were small (bite size effect: P < 0.0001) and when OPT was 3 s rather than 9 s (OPT effect: P = 0.008). Under small bite size conditions, mean (±SD) ad libitum intakes were 382 ± 197 g (3-s OPT) and 313 ± 170 g (9-s OPT). Under large bite size conditions, ad libitum intakes were much higher: 476 ± 176 (3-s OPT) and 432 ± 163 (9-s OPT) g. Intakes during the free bite size conditions were 462 ± 211 g (free OPT), 455 ± 197 g (3-s OPT), and 443 ± 202 g (9-s OPT).
Conclusion: This study shows that greater oral sensory exposure to a product, by eating with small bite sizes rather than with large bite sizes and increasing OPT, significantly decreases food intake.
torsdag 4 juni 2009
Kommentarer
Frågor i kommentarerna ska jag försöka besvara så småningom. För tillfället har jag fullt upp med andra saker utanför skolan vilket gör att ni måste ha tålamod.
Trevligt för övrigt att det är så många som har hittat hit.
Angående dietistutbildningen kan jag berätta att vi lär oss att se kritiskt på den kunskap vi ska lära oss. Jag själv tycker att LCHF är intressant i vissa aspekter så helt anti-LCHF är jag inte.
Trevligt för övrigt att det är så många som har hittat hit.
Angående dietistutbildningen kan jag berätta att vi lär oss att se kritiskt på den kunskap vi ska lära oss. Jag själv tycker att LCHF är intressant i vissa aspekter så helt anti-LCHF är jag inte.
onsdag 3 juni 2009
Vill du bli på bättre humör? Tugga tuggummi
På köpet får du minskad kortisolfrisättning samt minskad stress.
Chewing gum alleviates negative mood and reduces cortisol during acute laboratory psychological stress.
The notion that chewing gum may relieve stress was investigated in a controlled setting. A multi-tasking framework which reliably evokes stress and also includes performance measures was used to induce acute stress in the laboratory. Using a randomised crossover design forty participants (mean age 21.98 years) performed on the multi-tasking framework at two intensities (on separate days) both while chewing and not chewing. Order of workload intensity and chewing conditions were counterbalanced. Before and after undergoing the platform participants completed the state portion of the State-Trait Anxiety Inventory, Bond-Lader visual analogue mood scales, a single Stress Visual Analogue Scale and provided saliva samples for cortisol measurement. Baseline measures showed that both levels of the multi-tasking framework were effective in significantly reducing self-rated alertness, calmness and contentment while increasing self-rated stress and state anxiety. Cortisol levels fell during both levels of the stressor during the morning, reflecting the predominance of a.m. diurnal changes, but this effect was reversed in the afternoon which may reflect a measurable stress response. Pre-post stressor changes (Delta) for each measure at baseline were subtracted from Delta scores under chewing and no chewing conditions. During both levels of stress the chewing gum condition was associated with significantly better alertness and reduced state anxiety, stress and salivary cortisol. Overall performance on the framework was also significantly better in the chewing condition. The mechanisms underlying these effects are unknown but may involve improved cerebral blood flow and/or effects secondary to performance improvement during gum chewing.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19268676
Chewing gum alleviates negative mood and reduces cortisol during acute laboratory psychological stress.
The notion that chewing gum may relieve stress was investigated in a controlled setting. A multi-tasking framework which reliably evokes stress and also includes performance measures was used to induce acute stress in the laboratory. Using a randomised crossover design forty participants (mean age 21.98 years) performed on the multi-tasking framework at two intensities (on separate days) both while chewing and not chewing. Order of workload intensity and chewing conditions were counterbalanced. Before and after undergoing the platform participants completed the state portion of the State-Trait Anxiety Inventory, Bond-Lader visual analogue mood scales, a single Stress Visual Analogue Scale and provided saliva samples for cortisol measurement. Baseline measures showed that both levels of the multi-tasking framework were effective in significantly reducing self-rated alertness, calmness and contentment while increasing self-rated stress and state anxiety. Cortisol levels fell during both levels of the stressor during the morning, reflecting the predominance of a.m. diurnal changes, but this effect was reversed in the afternoon which may reflect a measurable stress response. Pre-post stressor changes (Delta) for each measure at baseline were subtracted from Delta scores under chewing and no chewing conditions. During both levels of stress the chewing gum condition was associated with significantly better alertness and reduced state anxiety, stress and salivary cortisol. Overall performance on the framework was also significantly better in the chewing condition. The mechanisms underlying these effects are unknown but may involve improved cerebral blood flow and/or effects secondary to performance improvement during gum chewing.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19268676
tisdag 2 juni 2009
Spenat
SVT rapporterar idag om något jag följt med intresse en tid. Nämligen ett nytt mättnadspiller. På SVT text-tv finns följande att läsa:
"En forskargrupp vid Lunds universitet har kunnat visa att ämnet thylakoider som finns i gröna blad som spenat både sänker halten av blodfetter och håller en mätt i åtminstone sex timmar.
I en pilotstudie gick feta personer ned två kilo i vikt när de tog piller med thylakoider - trots att de samtidigt uppmanades att äta som vanligt.
Professor Charlotte Erlanson-Albertsson säger att gröna "mättnadspiller" med thylakoider kan stoppa det sug efter socker som framkallas av den saltrika snabbmaten."
Förhoppningsvis kan det vara något som hjälper överviktiga i deras strävan mot viktnedång.
"En forskargrupp vid Lunds universitet har kunnat visa att ämnet thylakoider som finns i gröna blad som spenat både sänker halten av blodfetter och håller en mätt i åtminstone sex timmar.
I en pilotstudie gick feta personer ned två kilo i vikt när de tog piller med thylakoider - trots att de samtidigt uppmanades att äta som vanligt.
Professor Charlotte Erlanson-Albertsson säger att gröna "mättnadspiller" med thylakoider kan stoppa det sug efter socker som framkallas av den saltrika snabbmaten."
Förhoppningsvis kan det vara något som hjälper överviktiga i deras strävan mot viktnedång.
söndag 31 maj 2009
Tempe - Quorn får se upp
Quorn introducerades i Sverige för en massa år sedan och har blivit lite av en storsäljare bland de vegetariska alternativen i kyldisken. Nu är det dags för uppföljaren och det är en svensk idé.
Charlotte Eklund-Jonsson är tandsköterskan som blev doktor i biovetenskap och som sedan gjorde en svensk variant av den asiatiska tempen. Tempe är en köttersättning som i Asien görs på soja som fermenteras (jäses) med en svamp. Charlottes variant har istället för soja korn eller havre.
Charlottes Tempe har likheter med Quorn men ger mer tuggmotstånd. Några ytterligare fördelar är att den är utvecklad på ett sätt som gör att mineralupptaget blir bättre, är rik på folsyra samt har ett lågt GI.
Nästa gång ni funderar på hamburgare, välj det vegetariska alternativet och pröva på Tempe.
Det tänker åtminstone jag göra!
Charlotte Eklund-Jonsson är tandsköterskan som blev doktor i biovetenskap och som sedan gjorde en svensk variant av den asiatiska tempen. Tempe är en köttersättning som i Asien görs på soja som fermenteras (jäses) med en svamp. Charlottes variant har istället för soja korn eller havre.
Charlottes Tempe har likheter med Quorn men ger mer tuggmotstånd. Några ytterligare fördelar är att den är utvecklad på ett sätt som gör att mineralupptaget blir bättre, är rik på folsyra samt har ett lågt GI.
Nästa gång ni funderar på hamburgare, välj det vegetariska alternativet och pröva på Tempe.
Det tänker åtminstone jag göra!
Minimjölk mättar bättre än fruktdryck
Am J Clin Nutr. 2009 May 27. Skim milk compared with a fruit drink acutely reduces appetite and energy intake in overweight men and women.
CONCLUSIONS: Consumption of skim milk, in comparison with a fruit drink, leads to increased perceptions of satiety and to decreased energy intake at a subsequent meal.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19474132?dopt=Abstract
CONCLUSIONS: Consumption of skim milk, in comparison with a fruit drink, leads to increased perceptions of satiety and to decreased energy intake at a subsequent meal.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19474132?dopt=Abstract
LCHF - bra eller anus?
För tillfället blir dietister överöst med kritik från LCHF-sekten (Low Carb High Fat) om bland annat Livsmedelsverkets råd om mättade fetter. Jag skriver sekten eftersom detta är en liten skara människor som inte skyr några medel i sin kamp för att, som de själv skriver, få människor att "vakna upp".
Jag ska genast säga att jag själv inte är fastlåst att tycka som Livsmedelsverket. Jag anser att LCHF har sina poänger men ser inte varför det skulle vara så revolutionerande som deras anhängare själv fastslår.
Istället är jag av uppfattningen att människor kan äta enligt SNR (Svenska näringsrekommendationer) och må bra. Jag tror säkert att människor kan äta enligt LCHF och må bra också men ser inte vitsen med det.
Visst, är du sjuk i diabetes förstår jag fördelen med att utesluta livsmedel som ger insulinutsöndring, vilket främst kolhydraterna gör. Men för friska individer förespråkar jag SNR-baserad kost.
Nu innebär inte detta att jag förespråkar läsk, godis, kakor i större mängder. Nej! Välj istället vettiga kolhydratskällor, käka varierat, undvik inte fett och välj i största mån oraffinerade livsmedel så har ni kommit en bra bit på vägen till ett hälsosamt kostupplägg.
Det behöver inte vara svårare än så. I grund och botten är det ändå energi in vs energi ut som bestämmer om ni går upp/ner i vikt eller ligger i energibalans.
Jag ska genast säga att jag själv inte är fastlåst att tycka som Livsmedelsverket. Jag anser att LCHF har sina poänger men ser inte varför det skulle vara så revolutionerande som deras anhängare själv fastslår.
Istället är jag av uppfattningen att människor kan äta enligt SNR (Svenska näringsrekommendationer) och må bra. Jag tror säkert att människor kan äta enligt LCHF och må bra också men ser inte vitsen med det.
Visst, är du sjuk i diabetes förstår jag fördelen med att utesluta livsmedel som ger insulinutsöndring, vilket främst kolhydraterna gör. Men för friska individer förespråkar jag SNR-baserad kost.
Nu innebär inte detta att jag förespråkar läsk, godis, kakor i större mängder. Nej! Välj istället vettiga kolhydratskällor, käka varierat, undvik inte fett och välj i största mån oraffinerade livsmedel så har ni kommit en bra bit på vägen till ett hälsosamt kostupplägg.
Det behöver inte vara svårare än så. I grund och botten är det ändå energi in vs energi ut som bestämmer om ni går upp/ner i vikt eller ligger i energibalans.
lördag 30 maj 2009
Aftonbladet är ingen bra källa..
För några veckor sedan hade Aftonbladet en artikel om att frukt gör dig fet. Det är Christer Enkvist, överläkare, som har fått saker och ting om bakfoten.
För att förtydliga så gör frukt dig inte fet. Det som undersöktes var fruktossötade dryckers inverkan på hälsan. Titeln på rapporten Christer syftar på var "Consuming fructose-sweetened, not glucose-sweetened, beverages increases visceral adiposity and lipids and decreases insulin sensitivity in overweight/obese humans".
Redan där bör man, speciellt om man är överläkare, haja till att det kanske inte är frukt som undersökts.
Kontentan är den att frukt är bra för dig!
Jag själv anser inte att det är den vitaminbomb som den ibland utpekas för att vara men det är gott med frukt. Utöver det får du i dig en del vitaminer/antioxidanter och kostfiber.
En normalviktig person kan med andra ord fortsätta konsumera hejdlöst med frukt. Själv är jag mer för grönsaker som både är näringsrikare och i mitt tycke godare.
Men smaken är som baken, rund?
För att förtydliga så gör frukt dig inte fet. Det som undersöktes var fruktossötade dryckers inverkan på hälsan. Titeln på rapporten Christer syftar på var "Consuming fructose-sweetened, not glucose-sweetened, beverages increases visceral adiposity and lipids and decreases insulin sensitivity in overweight/obese humans".
Redan där bör man, speciellt om man är överläkare, haja till att det kanske inte är frukt som undersökts.
Kontentan är den att frukt är bra för dig!
Jag själv anser inte att det är den vitaminbomb som den ibland utpekas för att vara men det är gott med frukt. Utöver det får du i dig en del vitaminer/antioxidanter och kostfiber.
En normalviktig person kan med andra ord fortsätta konsumera hejdlöst med frukt. Själv är jag mer för grönsaker som både är näringsrikare och i mitt tycke godare.
Men smaken är som baken, rund?
Presentation
Hej!
Jag studerar andra året till dietist och anser att detta är ett intressant yrke. För tillfället är dietisterna i hetluften speciellt med tanke på LCHF´s framfart.
Mina tankar och funderingar angående LCHF men givetvis även andra saker kommer att finnas på denna blogg.
Ni är välkommen att kommentera mina inlägg.
Jag studerar andra året till dietist och anser att detta är ett intressant yrke. För tillfället är dietisterna i hetluften speciellt med tanke på LCHF´s framfart.
Mina tankar och funderingar angående LCHF men givetvis även andra saker kommer att finnas på denna blogg.
Ni är välkommen att kommentera mina inlägg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)